Mental baksmälla

 

Plan, om jag tänder en brasa samtidigt så 
blir det nog nog mysigare att gå igenom 
tråk-papper? svar ja men man tenderar 
också att somna mitt i <3

Efter en period av hög-presterar-race  

så känner jag mig lite låg. 

Sitter på golvet bredvid brasan,

Det är skönt, för jag är lite frusen.

Och ja, 

Det är något jag är jävligt trött på,

Att frysa

Kan det inte bara bli varmt,

Någon gång.

Och kan man inte bara få gå in i ett hus, någon jävla gång.

Och jag sitter där,

I skräddarställning,

Framför brasan,

Och känner mig lite låg

För Indien, som strömmar ur min mobilen.

För att jag inte presterat, så som jag kan, 

För att jag inte har tränat, så som jag borde.

Men jag orkar inte,

Vill inte, just nu

Orkar inte ge mig ut i kylan,

Orkar inte riktigt kliva över den där 

mentala börja-träna-igen-tröskeln. 

 

Och när jag sitter där

På golvet 

Omringad av viktiga tråk-papper 

Så får jag ett sms från en vän:

"Du kanske skulle må bra av att springa, men med en dag som är låg med lite mental baksmälla, så kanske det räcker med att sitta vid brasan, lyssna på fåglar, plocka en vårblomma..."

Jag slappnar av

Andas djupare, 

Mina kloka vänner,

Min styrka, mitt lugn

Det finaste jag har <3 

Var riktigt trött i helgen men
Magnus åkte iväg med dottern 
en sväng och svärmor hjälpte mig
Att beskära rosorna, det gav lite 
energi.

Tiden är lite för lång nu

När jag här om dagen gick ut i trädgården för att hämta min tvätt och stora mjuka snöflinger började falla så kändes det lite rätt på något sätt. För ungefär samtidigt som den där blixtrande varma febrari-våren försvann, så försvann också hoppet, hoppet om en fri och härlig sommar. (Ps. Ursäkta slarvig dagboksskiss)

Måndag kl 01:42

Jag försöker somna,
Men jag kan inte
Och jag är inte ensam


Istället är jag klarvaken
Och tillbaka på parkeringen
Där jag nyligen sprang på en vän

Jag lyste upp,
Gick mot henne, redo att kramas
När jag plötsligt kommer på mig själv
Och backar igen...

Och jag är åter hemma hos svärisarna,
Tillsammans med min dotter
Som brutit sig in i huset
Trots att vi har en mysig lekdejt utomhus

Hon sätter sig i farfars favoritfåtölj,
Där hon så många gånger smygit sig på honom,
kittlat honom under fötterna 

 

Mitt hjärta blir tungt,
Det börjar bli svårt nu,
Svårt att vara tapper,

För trots att vi hör till dem,
De lyckligt lottade,
Vars nära och kära fortfarande lever 

Och trots att vi,
parerat det ganska bra
Umgåtts, kalkyretat rätt, haft tur

Så börjar det bli tungt,
För, lets face it
En viss skada är redan skedd,

Så mycket tid,
Som vi har förlorat,

Så mycket tid,
Som vi aldrig får tillbaka

Och tidigare drömmar,
Om resor och krogkvällar
Känns inte längre så centralt

Utan det är den enkla drömmen,                           om en fika, med nära och kära,                                i ett varmt hus                                                      Som håller mig vaken om nätterna <3

Tårarna...

Min trädgård. En av de sakerna jag vill bli bättre på att vårda och ta hand om <3 

Jag ligger utslagen i soffan,
Lättad, trött, så trött att jag gråter.

Världen,
som vi kände den,
Finns inte längre. 

Vilka bortskämda naiva jävlar vi var,
Och vi, Vi hade ingen aning.

Jag går ut i trädgården, 
Plockar upp en yxa

Det är lugnande, 
Slagen, rytmen
Den friska klara luften 

Ett nyårslöfte som tar form, 
Jag vill bli bättre, på att vårda och ta hand om

Allt det fina som vi faktiskt har.

Livet och döden

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Livet och döden
Just nu är det väldigt påtagligt
Närvarande

Nära till gråt
Nära till skratt

Allt förstärks
Blir vackrare, viktigare
Finare

Men också
Mycket som sållas bort
Vansinnigt mycket
som är helt jävla onödigt

En kvällspromenad
Med lilla familjen

Dotterns skratt
En trollslända som flyger förbi
Vingarna som reflekteras i solnedgången

Lugnet
Känslan Livet..
Det här... det här är i alla fall inte onödigt <3

Påfyllning av energi

Dotterns rum är nog en av de mysigaste platserna
i huset just nu <3

 

Vab och vob den här veckan, 
Alla i familjen sjuka,
Så är lite trött. 

Varpå jag yttrar orden: 
Älskling, min favoritpodd är 40 minuter, är det ok om jag går undan en stund, vilar och lyssnar på den?  

Går in i Linneas rum
Tänder mysbelysningen,
Lägger mig ner och vilar, 

Huvudvärken släpper
Jag andas igen

Lyssnar på min favoritpodd "Isabella söker Sheila"
Som passande nog har temat

Hur mycket egentid är okej? 

Det är skönt,
Känslan att få vila och fylla på med energi en stund <3 

Kl 05.00 på morgonen. Lurar systemet, eller mig själv?  
Testar en ny teknik kring
vob, dvs att gå upp några timmar innan dottern vaknar och
jobba undan det viktigaste. Fördel: Skönt att jobba ifred, vara klar när man
vabbar och slippa jobba kväll. Nackdel: Trött, tröttare
tröttast. 

Nästan land

Ser fram emot att kunna gå promenader med 
min dotter framöver.  

Vi kan nästan gå en lång skön promenad
Utan att kånka, bära o lirka

Vi kan nästan äta en avslappnad lunch på stan
Utan att jaga och muta 

Vi kan nästan se en hel film
Utan att bryta mitt i 

Och ja, absolut. 
Trots, faser,
Gränser som prövas,
Allt finns där

Men, 
Känslan är också,
Med en snart fyraåring i huset, 

Nu, 
Vi är nästan där,
I landet
Landet som är en aning mer behagligt  <3

Saknat er

Hösten. I think I like you <3

Det är sent
Jag ska precis krypa ner i sängen
När telefonen ringer

Det är min vän
Jag tittar på skärmen,
Och bestämmer mig
Skit i sömnen, jag vill svara.

Jag går upp,
Hittar en morgonrock
Går ut ur huset och sätter mig på trappen
Det är stjärnklart ute.

Min vän
Vi pratar,
Skrattar... värmen.

När vi lagt på får jag ett sms,
från en annan vän,
Vi skriver lite fram och tillbaka när en av oss (oklart vem) av misstag trycker på videochatten

Fnissande vinkar till varandra,
pratar en stund
Säger att vi ska lägga på.

Men,  
Det går inte,
Vi kan inte, vi vill inte
Och.. det är ganska så nice...

Efter en lång vår,
Med corona och flyttkaos
Efter månader av vakum

Så är det ganska så nice,
Att åter fylla sin värld,
med nära och kära,

Mina fina vänner,
Som jag har saknat er <3