 |
| Magnus och Linnea gick på Pokemon-jakt i Borgholms hamn och jag hade ett av få ögonblick på länge, då jag var närvarande, tog in solnedgången och maneterna, som långsamt pulserade under mina fötter som dinglade över bryggkanten. |
Här om dagen,
När jag gick förbi vår gamla döda midsommartång, (ja, den står kvar)
Så fastnade min blick vid den en stund,
Och jag slogs av, hur tydligt den visar... allt
Förutom det faktum att det står kvar
Så saknar den också ringar, av det enkla skälet att,
Vi gjorde vår midsommarstång, men vi orkade inte göra ringarna
Och, det är ok,
Vi hade en mysig midsommar,
Och jag kan tycka att det finns något klokt i att ibland inte "pressa hela vägen".
Men, det var ändå där någonstans,
Mellan midsommar och att vi målade om vårt hus,
Som energin tog slut.
Och det är först nu,
Flera månader (och döda blommor) senare, som vi äntligen börjar hitta en rytm igen.
Jag fick rådet att börja försiktigt,
Minska det som stressar, öka det som ger energi,
Och planera in tydliga tider (plural) för återhämtning i min kalender.
Och försiktigt, bit för bit,
Så kan jag tänka klart igen.
För när jag tar hand om mig själv,
Prioriterar mitt välmående
Så faller fler pusselbitar på plats
Energin kommer åter,
och det är ganska så fantastiskt. <3
 |
| Häng med god vän post-pandemin, energi-påfyllning delux! <3. (om det ser ut som ett nattligt besök på kontoret efter sen aw pga av det fanns tårta i jobbkylen, Så är det endast en tillfällighet ;) |
