Och dimman som svepte in...

Vackraste morgonen. Ska vädret fastna i ett nytt två-månaders
konstant tillstånd så får det gärna vara sådant här väder, Skulle
aldrig klaga, någonsin.

Imorse,
När jag körde till jobbet,
Så svepte en tjock vacker dimma in över Öland...

Och jag var bara tvungen att stanna,
Kliva ur bilen och njuta en stund av landskapet,
Dimman och ljudet av korna som råmade i markena

Och den känslan,
Som en varm vacker mjuk höstfilt,
Som sveptes runt mig och stannade kvar hos mig hela dagen

Ingen stress,
Ingen hets
Utan jag bara satt på mitt kontor, betade av saker lungt och fokuserat

Och jag tog besluten,
Det här är viktigt, det här får vänta
Detta priorterar jag och detta väljer jag bort

Och jag har länge försökt tänka,
"God enough","kan inte alltid vara 100 % när man har småbarn,
Och ingen dör då vi inte jobbar på en akutmottagning

Men det har inte riktigt fastnat,
Men idag så hittade jag äntligen orden,
Lungnet, mitt eget motto

För när jag satt där och slutförde en uppgift,
Och sneglade på klockan och insåg att det var dags att gå
Så övervägde jag om jag skulle hinna med en sak till..

Men så bestämde jag mig,
Nej, nu ska jag hem till familjen,
Nu tar jag helg!

Och det var då orden kom till mig,
Orden som gör mig lugn:

"Jag jobbar inte på en tidningsredaktion längre,
Jag jobbar statligt!"

Alltså Öland, och livet på landet, det är fint det, riktigt
fint <3

Jakten.. och balansen

Att priotiera smart. Jag jobbade hemifrån idag och då jag jobbar
denna fredag (är annars ledig på fredagar då jag arbetar 80 % nu)
Så valde jag att flexa ut en timme och ta mig en springtur i det
fina höstvädret.

Jag fick en lite vass kommentar idag,
Angående något som jag inte hunnit göra

Min första reaktion var att förklara  mig,
Då min dator krånglade dagen innan när jag höll på med detta uppdrag,
Och jag fick sitta en bra stund med it-avdelningen i luren istället

Men sedan så ändrade jag mig,
Kommentaren var ganska så befogad,.
Och jag vill inte bli den där personen som kommer med bortförklaringar

Så ja,
Istället så valde jag att bara åtgärda det som efterfrågades,
Vilket jag i för sig höll på med i det ögonblicket,,,

Men till saken,
Det är alltså här jag är nu,
I ett ständigt jagande efter tiden,
Mitt i ett snurrande ekorrhjul,,

Hämtningar, lämningar,
Renoveringsplaner och vardagspussel.
Samt färre dagar att utföra mitt arbete på..

Samtidigt så tror jag mig vara på rätt väg,
Jag har slitit hund i tidigare jobb..
Och samtidigt hittat en balans..

Och det är exakt det jag jobbar med nu,
Jag ligger fortfarande steget efter,
Men just nu gör jag det till stor del för att jag försöker prioritera smart

Jag tar mig tid att träna,
Jag tar mig tid till att planera även när det brinner runt omkring mig,
Och jag försöker att inte jobba över,

För när jag lyckas med detta,
När jag mår bra så presterar jag också bra..

Jag har hittat den förr,
Jag måste bara hitta den igen,
Rytmen, lugnet och förmågan att arbeta smartare.

En stund förr-förra helgen fann jag både energi och
balans och gick och köpte lite ljung på torget med svärmor,
Och fick då också ork att städa vår verenda, vilket nu alltid
gör mig glad när jag kommer hem.